torsdag 11 juli 2013

K-Märkt Fabriksbyggnad, Norrtälje, uppförd ca 1910-tal, riven 2013

En hundraårig K-märkt fabriksbyggnad i Norrtälje revs 2013. Byggnaden raserades av bolaget Credentia  som uppförde hus bredvid och nu rasar också kommunen: "Kommunen rasar mot rivning av k-märkt hus."

Den K-märkta fabriksbyggnaden efter att man inlett en delrivning.
Bilden länkad från Norrtelje Tidning.
Den K-märkta fabriksbyggnaden efter totalrivning.
Bilden länkad från Norrtelje Tidning.

Mer om rivningen här:
"K-märkt huspå väg att rasa", Norrtelje Tidning 7 mars 2013
"K-märkta fabriken rivs", Norrtelje Tidning 8 mars 2013
"Kommunen rasar mot rivning av k-märkt hus", Norrtelje Tidning 13 mars 2013

Peter Frisk

onsdag 10 juli 2013

Enköpings Stadshotell, K-märkt sedan 1987, Enköping, uppfört 1879, rivet 2010

Jag trodde faktiskt inte att det skulle ske och jag håller fullständigt med vad Svenska Byggnadsvårdsföreningens blogg skrev i sin rubrik: "Rivningen av Enköpings Stadshotell. Ett lågvattenmärke i det svenska stadsbyggandet." ... ett verkligt lågmärke av kommunen, dess politiker och ett privat byggbolag: Peab AB. Skyll för fan inte på invandrarna att Sverige förstörs. Att tradition raseras. Det är vi själva som förstör. Stadshotellet ritades av E J Magnusson och K-märktes 1987 vilket inte skyddade byggnaden ett dyft.

Enköpings Stadshotell. Bilden länkad från Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
År 2002 skrev Johan Delbeck från Upplands Museum i en kulturhistorisk byggnadsbeskrivning att:
"Exteriört sett är Enköpings Stadshotell mycket välbevarat i ursprungligt skick. Byggnaden har ett mycket framträdande läge i stadsbilden och utgör en av de allra viktigaste äldre byggnaderna i Enköping. Byggnaden har också ett stort symbolvärde då den historiskt sett spelat en viktig roll i stadens offentliga liv." Läs hela beskrivningen här - pdf.

Enköpings Stadshotell. Bilden länkad från Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
Enköpings Stadshotell. Bilden länkad från Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
Stadshotellet rivs 2010. Bilden är länkad från "Germunds blogg".
Germund har dokumenterat hela rivningen - klicka här för hans blogg.
Då slapp Enköping sitt hotell som många älskade.
Men inte stadsledningen eller Peab AB.
Läs vidare:

Tobaksmonopolstomtens park, Rosenlundsgatan/Maria Skolgata, Södermalm, sedan år 0, riven 2013

Staden är enligt mig i behov av lungor. Mellanrum med grönska och parkmark. Detta är något som det idag blir mindre av. Tomten vid korsningen Rosenlundsgatan och Maria Skolgata var älskad av många i området och var tidigare park. Den blev sedan tomtmark och år 2013 fälldes träden och berget sprängdes bort för nya bostäder.

Jag citerar från Epsteins blogg:
'Det är för jävligt. Här var jag och lekte med barnen i parken innan den blev privatiserad och otillgänglig', kommenterar en man som går förbi och betraktar de effektiva motorsågarnas verk. Det är lätt att förstå hans vrede."
Park i hörnet av Rosenlundsgatan och Maria Skolgata.
Rivningsivrare använder andra namn och säger bestämt att
det inte är park då det inte står park i deras kartor.
Jag säger att det var en park.
En ädelgran fälls maj 2013. Bild länkad från Epsteins blogg DN.
Parken sommaren 2013. Bild länkad från Epsteins blogg DN.
Ännu ett citat från Epsteins blogg: "Kritiken har varit hård mot tidigare presenterade nybyggnadsprojekt på Tobaksmonopolets trekantiga gamla tomt med sina industribyggnader och park i hörnet av Rosenlundsgatan och Maria Skolgata på Södermalm."

Kommande bebyggelse på platsen. Länkad från Epsteins blogg.
Peter Frisk

Wollmar Yxkullsgatan 19, Maria Sjukhus, Södermalm, Stockholm, ca 1920?, rivet 2013

Wollmar Yxkullsgatan 19 har jag tyvärr inte lyckats luska fram något exakt byggår eller vem som ritat byggnaden (tacksam för tips). Förmodligen, genom gissning, uppfördes den i slutet av 20-talet eller i början av 30-talet. Byggnaden revs hur som helst 2013. På platsen uppförs nu bostadsrätter.

Wollmar Yxkullsgatan 19, 2012. Foto: Peter Frisk
Ovan portalen, "Maria Sjukhus", foto: Peter Frisk
År 2013, foto: Peter Frisk


torsdag 4 juli 2013

Sigurdverkstaden, Västerås, byggd 1938, riven 2002/03

Sigurdverkstaden i Västerås uppfördes 1938 och revs vintern 2002/03. Här byggdes en gång i tiden många svensktillverkade lok då det fanns ett företag som hette ASEA och då vi tillverkade saker i Sverige. Fler bilder från Sigurdsverkstaden finns på den här sidan: John Eklunds Elektriska Museum. John har dokumenterat flertal rivningar.

Sigurdverkstaden 2002.
Bilden länkad från John Eklunds Elektriska Museum.
Under rivning 2002/03
Bilden länkad från John Eklunds Elektriska Museum.
Ett "SJ ånglok littera L22" som tillverkades i Sigurdverkstaden 1939.
Ni förstår, att en gång i tiden så tillverkades ting i Sverige.
Bilden länkad från svenska-lok.se
Platsen där Sigurdverkstaden låg (är jag nästan säker på)
Bild från google-maps.
Peter Frisk

Kockumskranen, Malmö, uppförd 1973/74, riven och flyttad 2002

Kockumskranen byggdes 1973-1974 och var en del av Malmö fram till 2002 då den revs ner och flyttades. Kranen såldes i början av 1990-talet till danska Burmeister & Wain som gick i konkurs och sista gången den användes i Sverige var 1997 för att lyfta fundamenten till Öresundsbrons högbropelare. År 2002 köptes den av Hyundai Heavy Industries i Sydkorea för en symbolisk summa på 1 USD. Idag är den rödmålad och kallas av koreanerna för "Malmös tårar". Det sägs att Malmös invånare grät när de såg sin kran bogseras i väg. Idag står Turning Torso ungefär där kranen stod. (här en bildserie av nedmonteringen)

Kockumskranen 2002. Bilden länkad från wikipedia.
En bit av Malmös historia plockas ner och
skickas till Ulsan i Sydkorea - såld för 1 USD.
Bild länkad från varvshistoria.se - där finns mycket fler bilder att se

Malmöbor tog farväl av sin kran.
Bilden länkad från varvshistoira.se 
Kockums forna hamnområde blev Västra Hamnen och
Turning Torso ersatte Kockumskranen som "havsmärke" ...
Bilden länkad från wikipedia.
Kranen i Sydkorea, Ulsam.
Bild länkad från skyscrapercity.com

Peter Frisk

Kv. Gerd, Uppsala, blandad 1800-talsbebyggelse, rivet 2006

Kvarteret Gerd ansågs som ett Uppsalas få kvarvarande enhetliga kvarter med gårdsbyggnader och bostadshus från mitten av 1800-talet. Där fanns ett stenhus i nyrenässansstil som kallades Bodénska huset eller Bodénshuset (notera neonskylten på bilderna i länken) ritad av Carl Axel Ekholm och uppfört på 1880-talet . De kringliggande kvarteren består fortfarande till rätt stor del av en 1800-talsbebyggelse. Tillsammans med kvarteret Gerd utgjorde området något för Uppsala så unikt som en sammanhängande kulturmiljö från 1800-talet. Rivningarna startade en stor debatt i Uppsala och idag står Uppsala Konsert & Kongress på platsen.

Kv. Gerd, Vaksalagatan, Uppsala, 1970. Foto: Ola Ehn.
Bilden länkad från Upplandsmuseet.
Fler bilder även här - uppsalafoto.se.
Byggnaderna hade stått och förfallit länge och 2004 satte någon
eld på byggnaderna och rivning inleddes - foto: Lars Kamel.
Det s.k. Bodénska huset var intakt men revs.
Många fler bilder och text om Kv Gerd finns här av Lars Kamel
Uppsala Konsert & Kongress ersatte. Färdigt 2007.
Bild länkad från wikipedia.
Vy från google över kvarteret Gerda med Uppsala Konsert & Kongress.
Läs också:

tisdag 2 juli 2013

Lill-Skansen, Skansen, Djurgården, Stockholm, uppfört 1955, rivet 2011

Lill-Skansen som öppnades 1955 existerade fram till 2011 då Skansen byggde ett nytt Lill-Skansen. Det var uppenbarligen så att nutidens barn inte har något att göra med dåtidens barn. Den nya byggnaden är nog fin och bra på alla sätt men frågan är om den följer Artur Hazelius eget motto: "Känn dig själv" som ska ha betytt för honom att människan förstår sig själv utifrån sin historia ...

Lill-Skansen innan rivning.
Del av nya Lill-Skansen. Bilden länkad från Stockholm stad
Peter Frisk

Aktuellt rivningshotat, Kolingsborg, Slussen, Stockholm, uppförd 1954, riven inom kort

Mitt i Slussen i Stockholm ligger Kolingsborg som ritades av arkitekten Artur von Schmalensee och stod färdig 1954. Namnet är kopplat till den byggnad som stod vid Slussen i början av 1900-talet. Namnet är starkt kopplad till Stockholms hamnhistoria och kommer från Albert Engströms urstockholmsstuvarkarikatyr Kolingen. Idag står Kolingsborg på den plats där det gamla porttornet Södre Torn låg på 1500-talet. Fram till 1970-talet höll Hamnkontoret, Stuvareförbundet och Hamnarbetarfackföreningen till i byggnaden och här fanns personalutrymmen för hamnarbetarna. När dessa flyttade förvandlades nedre planet till diskotek. Än idag kan man minnas tiderna från hamnperioden då de gamla avlöningskassorna fungerar som garderob i diskoteket. Här spelades diskotekscenerna i Staffan Hildebrands film G in 1982. Här har många kända stockholmsband spelat genom åren.

Givetvis existerar inte namnet i det nya projekt som planeras: det s.k. Nya Slussen.

Kolingsborg från 1954, väldigt rivningshotad.
Foto: Peter Frisk
Kolingsborg är grönklassad vilket betyder att byggnaden är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Exempelvis står följande i I Plan- och byggnadslagen 3 kap:

"12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas."

Kolingsborg planeras att rivas hösten 2013.

Nya Slussen vid samma plats. Jo, jag har bättre bilder.
Ska bara få fram mitt andra stora minne. 
Peter Frisk


Trähus, Thulegatan, Umeå, uppfört 1923, rivet 2012

Ett trähus på Thulegatan uppfört 1923 och ritat av arkitekten Edvard Lundquist (ritade f.ö. Tobaksmonopolet i Stockholm) och Robert Laurell. Byggnaden var K-märkt och i gott skick och ingick i Umeås hamnstråk. En kulturmiljö som klassats som riksintresse. Byggnaden revs 2012. På platsen uppförs idag en hotellbyggnad samt ett kulturhus. Först skulle det K-märkta trähuset rivas direkt men flyttades temporärt ner till kajen för att bevaras. Då man inte hitta någon plats i Umeå för huset så revs byggnaden på kvällen i skydd av mörkret hösten 2012.

Byggnaden på sin plats på Thulegatan. Bilden länkad från SvD.
"Umeå 'offrar' skyddade hus". 
Byggnaden flyttas ner till kajen för att bevaras.
Bilden länkad från Folkbladet.
Byggnaden stod nu på kajen och väntade på ett nytt hem.
 Men man hitta ingen plats i Umeå för huset - så det revs ...
Bild länkad från "Nu rivs trähuset på kajen" SR, 2 nov 2012.
Så kom då grävskoporna och demolerade byggnaden som var kulturminnesmärkt.
Bild länkad från Folkbladet:
"Det gamla trähuset är nu bara en hög av bråte", Foto: Per Landfors
Stora Hotellet och stallet till vänster - benämnt "vårtan" av Byggnadsnämndens
ordförande i Umeå under diskussioner att riva byggnaden. Det hade "glömts bort"
att huset var k-märkt. Genom protester och kamp räddades i alla fall den k-märkta byggnaden.
Här en intressant artikel om det: "Umeå 'offrar' skyddade hus", SVD, april 2011.
Bild länkad från Föreningen Byggnadskultur i Umeå
Stora Hotellet ses i mitten av bilden och trähuset låg strax intill.
Umeås hamnstråk är klassat som riksintresse.
Här bygger man givetvis en byggnad som passar in med varlig hand. 
Höghushotell U&Me (jo, det kallas så ... och passa er för hemsidan, ha ljud på lågt ...)
som knyts ihop med K-märkta Stora Hotellet som ligger där bakom någonstans. De låga byggnaderna
framför är det nybyggda kulturhuset Kulturväven. Ett samarbete mellan White och Snöhetta.
Beräknad att kosta 700 miljoner exklusive inredning av ytor.
Kommunen är delägare i Väven AB tillsammans ett privat företag.  
Hotell och Kulturväven under byggnation. Bilden länkad från SR-artikel:
"Driften av Kulturväven kan bli 45 miljoner dyrare", 27 maj 2013. 
Ett citat från en tidningsartikel: "Umeås hamnstråk har en kulturmiljö som klassats som riksintresse. I riksintressebeskrivningen påpekas vikten av gles och låg bebyggelse samt sjöfartspräglad och representativ fasad mot älven."

Mer i ämnet finns här:
"Rivningen av trähuset visar ovilja till dialog", Västerbottens-Kuriren, 13 nov, 2012.
Att det hela var ett högriskprojekt kunde en blind se. Ett riksintresse förstördes och notan stiger:
"Dubblerade kostnader för kulturväven", Västerbottens-kuriren, 27 maj, 2013.

Peter Frisk

måndag 1 juli 2013

Lustgården, Stadshagen, Kungsholmen, uppfört i mitten av 1980-talet och rivet 2011/12

Större kontorsfastighet med nio sammanbyggda punkthus i tegel i kvarteret Lustgården. Uppförda i mitten av 1980-talet och rivet 2011/12. Byggnaderna bildade tre oktagonala innergårdar. Enligt de som projekterar de nya husen var de gamla inte miljöriktiga eller energieffektiva. Det skulle vara intressant veta vad resurskostnaden är att riva dessa befintliga hus och vad det kostar i resurser att uppföra de nya byggnaderna. Vad energi- och materialkostnaden blir. Det vet inte jag utan kan bara spekulera i att det handlar om ett resursslöseri. All armeringsjärn, all tegel och betongen som fanns i de gamla husen och vad som går åt i material för de nya husen. Vi vet exempelvis idag att för att skapa 1 liter bordsvatten på flaska krävs 4 liter vatten. Hur mycket av jordens resurser går det åt att skapa exempelvis ett ton betong?

Ett stort komplex på nio byggnader rivna. Bilden från google.
Några byggnader kvar och några rivna. Bild länkad från wikipedia.
Det märkliga är att byggnaderna 1995 byggdes om med tydlig
miljöprofil  och signalerade sig som "framtidens kontor" ... nåja ...
Läs mer om det här: "Mest hållbart är att sluta riva", SvD
Under rivning 2012. Bild länkad från wikipedia.
Skanska bygger nu på platsen kontor och bostäder.
Peter Frisk

Aktuellt Rivningshotat, Basaren 1, Kungsholmen, Stockholm, uppförd 1931, riven inom kort ...

Byggnaden, Basaren 1, i hörnet av Hantverkargatan och S:t Eriksgatan stod färdig 1931 och ritades av Björn Hedvall. Basaren 1 var tidigare "utpekad som särskilt kulturhistoriskt värdefull och var försedd med skyddsföreskrifter i den tidigare gällande detaljplanen vilka bland annat angav att byggnaden skulle bevaras". Trots att byggnaden var försedd med skyddsföreskrifter i den tidigare gällande detaljplanen - vilka bland annat angav att byggnaden skulle bevaras - ändrades detaljplanen i maj 2012 av stockholmspolitikerna och man kan nu riva huset när som helst  ...

Dagens byggnad från 1931. Bilden länkad från wikipedia.
Planerad byggnad. Wingårdhs arkitektkontor.
Noteras bör att Stadsarkitekten i Stockholm arbetade på Wingårdhs innan sin tjänst
som stadsarkitekt för Stockholm - det är bara en notering, inget annat.
Bilden länkad från stockholmprojekt.blogspot.se.
Läs mer här:
"Gula listan - hotade byggnader, Basaren 1." - Byggnadsvårdsföreningen.
"Basaren 1", på Stockholm & Projekt.

Peter Frisk

TV-Eken, Oxenstiernsgatan, Stockholm, över 500 år gammal, nedsågad november 2011

TV-eken, även kallad Radiohuseken, var en ek som man tippar var ca 500-1000 år gammal och som stod på Oxenstiernsgatan fram till 2011 då den sågades ner efter kraftiga protester.

TV-Eken i oktober 2011. Nedsågad 25 november 2011.
Bilden länkad från wikipedia.
Protester slutade i polisingripande. Eken skulle bara ner.
Några kämpade i alla fall, försökte stå emot ...
Bilden länkad från Direktpress.se.
Efter nedsågning. Bilden länkad från Aftonbladet. Foto: Per-Olof Sännås.
Läs "TV-eken föll i natt", Aftonbladet.
Peter Frisk

Silo, Kvarnholmen, Nacka, uppförd 1926/27, riven 2010

Den silobyggnad uppförd på Kvarnholmen 1926/27 och ritad av Olof Thunström. Var tänkt att bevaras men revs 2010.  I Arkitektur 5-2011 skriver Claes Sörstedt följande: "Vad som tidigare var en unik miljö - kulturhistoriskt och arkitektoniskt - och som i andra platser i världen lätt hade kvalat in som världsarv, typ Zeche Zollvereien, var relativt skyddad" [...] "Thunströms silo som till en början skulle vara kvar, revs plötsligt i planprocessens steg tre". Sörstedt fortsätter mycket träffande om vår samtid; att "Swecos vinnande förslag till bostadshus på platsen präglas av en historielöshet och osjälvständighet som förvandlar platsen till en gräll illustration av den kortsiktighet som är så typisk för mycket av det samtida stadsbyggandet".

Kvarnholmen sedd från Blockhusudde på 1940-talet. Bild länkad från Stockholms Stadsmuseum.
"Utsikt från Blockhusudden mot kvarnen Tre Kronor", Foto: Lennart af Petersens 
Här illustrerad i en bok om arkitektur - tyvärr minns jag inte från vilken bok.
Det står i alla fall att det är en av de första funktionalistiska byggnaderna i Sverige.
Rivning av silobyggnaden 2010. Bilden länkad från wikipedia. 
Dataillustration av den nya byggnad som ska resas.
I de gamla ska tydligen allt vara nedsläckt ...
Bild länkad från arkiteur.se
Till vänster den nybyggda silon på 1930-talet. Bild länkad från wikipedia.
Det nyskapande var att man lät funktionen framträda tydligt och att man inte försökte dölja det i ett arkitektoniskt skal.  
Läs hela Claes Sörstedts text här:
"Det rivs på Kvarnholmen", Arkitektur 5-2011.
Mer om Kvarnholmen och kvarnen Tre Kronor kan läsas här - wikipedia.

Peter Frisk